LCHF-recept som gör gott
…
Är oerhört stolt och tacksam för att jag ändå kommit så här pass långt sedan jag beslutade mig för att starta eget företag, vilket var i september 2013. Kokbok, startat kostrådgivning, skaffat mig många spännande designuppdrag och andra samarbeten som lett till att jag faktiskt kan ta ut en skälig lön = woop, woop!
Ett stort varmt tack till Expressen (Allt om LCHF) för den här uppmärksamheten kring mig och min bok. Det var väldigt roligt att arbeta tillsammans med så duktiga personer, allt från Frida Anter som skrev texten till Mikael Sjöberg som fotograferade (inte hans fel att mitt huvud ser ut som ett klot på framsidan) 😉
Mitt mål har aldrig varit att bli någon form av kändis. Tvärt om. Det som jag satsat på är att kunna tjäna tillräckligt mycket pengar för att försörja mig på något som jag brinner för – hjälpa och inspirera människor till ett hälsosamt liv fyllt av matglädje.
Då Expressen tog bilder till fler omslag och inlagor så skulle jag tro att mitt nylle dyker upp där snart igen – håll tummarna! 🙂
Drygt 250 personer hade samlats för att inspireras av dessa två hälso-gurus. Jag var också där för att lyssna på föreläsningarna samt signera mina böcker som faktiskt sålde riktigt bra under kvällen! Det var extra roligt att se när folk bläddrade i boken som aldrig hade hört talas om mig eller min bok tidigare och tyckte att boken var så fin att de köpte den. Sen var det väldigt roligt att träffa flera följare personligen och flera som sa att de brukade göra mina recept från jillsmat.se och de magasin där jag brukar ha mina recept. Lycka 🙂
Jag hade faktiskt aldrig hört Andreas föreläsa tidigare så det var väldigt kul. Även om man hört det mesta tidigare eftersom jag gått kostrådgivare-utbildningen på mf Hälsoutbildningar som Andreas certifierat, så är det alltid kul att lyssna på duktiga personer. Den bild som jag fastnade för mest på Andreas föreläsning var grafen ovan som visar det tragiska sammanband mellan införandet av nyckelhålsmärkningen i Sverige och den lavinartade ökningen av fetma/övervikt. Det vill säga, desto mindre fett och smör vi åt ju fetare blev vi.
För faktum är att om man inte blir mätt på fett så måste man bli mätt på något annat = kolhydrater = insulin = fettinlagring = epic fail Livsmedelsverket.
Det var också intressant att höra Andreas berätta om den bevisning som faktiskt finns för att mättat fett är OFARLIGT och att lågkolhydratkost ÄR den mest effektiva kosten för viktnedgång. Dessutom att 100% av de personer med diabetes som han har ”behandlat” med strikt LCHF/lågkolhydratkost fått betydligt bättre blodsockervärden. Därför är det ju så tragiskt att sjukvården ändå fortsätter att ge dessa stackars personer råd om att äta stärkelserik mat (som höjer blodsockret extremt mycket) + medicinering som sänker blodsockret, när den uppenbara lösningen är att utesluta det som höjer blodsockret till att börja med. Suck…
Jag missade tyvärr Jonas föreläsning men jag är säker på att han var minst lika duktig och inspirerande som alltid (har ju utbildats av honom på mf). Personerna som kom ut från föreläsningssalen såg i alla fall frälsta ut haha. Jag tycker verkligen om upplägget på föreläsningarna med Andreas läkarsynvinkel, med forskning, grafer etc blandat med Jonas inriktning med hur man uppnår optimal hälsa med rätt kost och träning.
Hann tyvärr inte prata så mycket med Andreas då många ville fråga honom saker, men jag passade ändå på att ge Andreas en signerad bok 🙂
Det har faktiskt gått väldigt bra! Jag har ätit som vanligt. Oftast två mål om dagen plus mellanmål men inte lika strikt som jag hade planerat då det blev både pannkakor med grädde och sylt en dag samt en liten low carb-semla och några bitar mörk choklad (I blame the women-week). Nästan alla kilon är väck (typ ett halvt kilo kvar) men eftersom jag är i den så kallade ”kvinnoveckan” så kan den vikten mycket väl bero på att jag samlat på sig mer vätska som man oftast gör under den perioden i månaden. Så jag skulle nog vilja påstå att det gick på ett ut, plus minus noll. Ska bli skönt att skippa vågen nu som jag hatar och bara köra på som vanligt. Men det var lite intressant att se vilka stora effekter maten har.
Så det jag vill förmedla är inte att alla ska börja frossa, utan om du nu skulle ta ett medvetet val och spåra ur lite, under exempelvis semestern, så är det inte hela världen! Visst har jag det lättare att komma tillbaka in i rutinerna än dem som har ett sockerberoende, då kanske inte det är värt det. Känn efter själv helt enkelt vad du är redo att ”uppoffra”.
Att ha dåligt samvete över något som ni tidigare har ätit är bara dumt och onödigt, då var njutningen helt bortkastad. Det är ”bara” att kasta sig upp på hästen igen och köra vidare. För kom ihåg att vi äter ju faktiskt lågkolhydratkost för att VI har valt det själva, för att VI mår bra av det. Det ska inte kännas som ett straff, då är det inte kosten för dig, även om din kropp med största sannolikhet mår bäst av det.
Jag har i alla fall fått en liten nytändning efter all sol och att jag ”fått” äta sådant som jag inte brukar. Nu njuter man av all fantastisk lågkolhydratkost igen och idéerna på nya recept flödar för fullt.
Hoppas att ni alla får en trevlig alla hjärtans dag mina vänner! Jag önskar er de bästa gåvorna av alla – hälsa och kärlek <3
Puss och kram!
Ps. ”Före och efter bilden” är ju liiiiite missvisande då kaggen är fotad efter en hel dags frossande och den till höger är fotad nu på morgonen. Men det ser lite roligare ut med större skillnad hehe.
…
Ja som de flesta är medvetna om så innehåller de flesta thai-rätter någon form av socker. Det brukar dock handla om förhållandevis små mängder per portion (cirka en halv tesked) så om du skippar riset (måste ändå oftast beställas separat) och nudlarna till så skulle jag ändå kalla det för lågkolhydratkost. Det går ofta bra att be dem att skippa sockret också om du lyckas hitta någon som förstår bra engelska det vill säga.
Det är dock lite svårare att få i sig fettet genom maten då man knappt använder mejeripodukter i Thailand. I wok (stir fry) kommer fettet oftast enbart från mängden olja som de steker i (om man har tur är det kokosolja). Curryrätter med kokosmjölk är därför mer mättande då man får i sig extra fett i såsen. De använder sig tyvärr mest av margarin eftersom det är billigare och lättare att få tag i. Så om du behöver mer fett än vad som finns i maten är ett tips att blanda ner extra kokosolja i kaffet eller i en smoothie på morgonen. Men oftast blir man inte lika hungrig av värmen så känn efter om det behövs.
Passa också på att äta mycket fisk och skaldjur som både är billigt och ett bra tillskott av omega-3, vitaminer och mineraler.
Det är viktigt att dricka mycket i värmen – speciellt om du snålar med kolhydraterna! Det bästa att dricka är givetvis vatten. Kranvattnet är inte att rekommendera så det är sodavatten eller vatten på flaska som gäller. Blanda gärna i lite salt då det kan behövas eftersom man svettas mer i värmen. Gott med mycket lime och is. De enda lightläsken som jag kunde hitta var Cola light, Cola Zero och Pepsi MAX. De smakar annorlunda än hemma men Zero var nog godast där (annars föredrar jag ju ett Pepsi MAX). San Miguel light fanns också för dem som dricker öl. Den är vad jag vet inte glutenfri. Tips på sockerfria drinkar är den så kallade ”skinny bitch” med sodavatten, vodka och citron/lime (är faktiskt inte så äckligt som det låter) eller rom och light cola.
Det finns massvis med spännande grönsaker och kryddor i Thailand så passa på att frossa i grönt! En av mina favoritgrönsaker i Thailand heter morning glory (vattenspenat på svenska) som oftast serveras wokad med massor av vitlök och lite oyster sauce (är tyvärr också ganska söt). Den odlas endast i tropiska länder så passa på att äta denna nyttiga och goda grönsak här.
Ett hett tips är att våga köpa mat från de lokala marknaderna. Billigare eller godare än så blir det inte! Tänk på att välja varm mat då de eventuella bakterierna dör vid upphettning. Här kan du välja och vraka bland olika sorters grillspett och grönsaker som oftast är färdiglagade men som de grillar igen innan servering. Ett spett kostar bara några kronor. Min favorit är grillade kycklinglår. De grillas ju med skinnet på vilket ger ett högre fettinnehåll = större mättnad.
Frukosten brukar vara det minsta problemet då de flesta hotell har frukostbuffé. Ägg brukar finnas i de flesta varianter och någon form av ost och grönsaker finns alltid. Kaffe, te eller vatten att dricka.
Om du inte är allt för strikt så passa på att unna dig färsk exotisk frukt någon gång ibland. Ananas, vattenmelon och papaya med lime på är så himla gott!
Linbana i djungeln med hela gänget!
1. Muay Thai/Thai boxning: Passa på att testa denna svettiga sport när du ändå är i Thailand. Vi gick ett två timmarspass på Lamai Mouay Thai. Det kostade ungefär 50 kronor/person och det började med att man sparrades, med skydd, mot en partner. Sedan fick man sparras mot en av tränarna på mittsar vilket var riktigt kul! Ett tips är att ta morgonpasset som börjar klockan 7 då det inte har hunnit bli så varmt. Glöm inte vattnet!
2. Linbana genom djungeln: Ett riktigt äventyr! Man får på sig en sele med en trissa på samt läderhandskar som man själv reglerar farten med. Läskigt, roligt och lite småfarligt. Det finns ett par olika linbanor att välja på. Boka genom ditt hotell eller researrangör som finns överallt längst shoppinggatorna.
3. Namuang Waterfall: En riktig naturupplevelse som inte kostar skjortan. Entrén till vattenfallet kostar bara 20 kronor och då får man en flaska vatten på köpet. Enbart promenaden till själva vattenfallet är svettig men vänta bara tills ni ska upp till toppen! Jag och min man gick inte hela vägen upp utan stannade vid en del av vattenfallet där vi fick vara helt själva. Men mina kompisar som gick hela vägen upp höll på att omkomma. Det är riktigt brant på vissa ställen och man måste dra sig upp i rötter och rep. En av tjejerna ramlade till och med så var försiktiga! Men enligt dem så var det ändå värt det. På toppen så finns det en lagun och en grotta bakom vattenfallet som man kan gå in i. Nedanför vattenfallet så finns det en liten djurpark samt möjlighet till att rida på elefanter. Eftersom vi föredrar djur i det fria så skippade vi detta. Dock så fick vi möjligheten att klappa på en nytvättad elefant som jobbat färdigt för dagen.
4. Nikki Beach: En stekig upplevelse. På söndagar från klockan 11-16 så har Nikki Beach en fantastisk buffé där du kan njuta av allt från ostron (inte min kopp te) till nygrillat kött. Det kostade 1500 bath per person vilket är jättedyrt för att vara Thailand men i svenska mått mätt så är det cirka 330 kronor. De hade även live dj, dansare och saxofonist som höjde feststämningen rejält. Kom dit och ät så mycket som du orkar, bada och dansa loss.
5. Fishermans Village: Mysig marknad vid havet. Här finns det massor av mysiga restauranger och barer längst stranden. På fredagar så har de en stor marknad med massor av spännande mat och annan shopping.
6. Djungle Club: Bättre utsikt än så här är det svårt att hitta. Detta hotell med restaurang ligger uppe i bergen i Chaweng. Passa på att äta en god lunch och ta ett avsvalkade dopp i deras läckra pool.
7. Dog shelter: Gör något bra för djuren istället för att ta bilder tillsammans med fastkedjade djur eller rida på elefanter (har själv gjort detta förut vilket jag ångrar idag). Som ni säkert vet så kryllar det av hemlösa hundar och katter i Thailand. Dock så måste jag säga att majoriteten av djuren som vi såg var i bra skick, till och med lite feta. Men det finns tyvärr många som blir påkörda eller drabbade av parasiter eller annat elände. Vi hann tyvärr inte besöka detta center men min kompis Magda var på deras stora center i Ban taling ngam och sa att det lätt var värt besöket. De fick hälsa på hundarna och höra på vad eldsjälarna som drev centret gjorde för att hjälpa dessa hundar och katter. Skänk gärna en slant. www.samuidog.org
8. The Ark Bar och Green Mango: Om ni vill ut och dansa så rekommenderar jag the Ark Bar som ligger nere på stranden. Ett riktigt häftigt ställe med live dj och underhållning. Mest houseliknande musik. På Green Mango i Chaweng hittar du av de få RnB/hip hop-dansgolven som finns på ön. Bra drag!
9. Tesco Lotus: Det finns flera sådana butiker men fråga efter den största (kommer inte ihåg vad den hette). Den ligger även nära en shooting range. Det är typ som deras ICA Maxi så här hittar du alla deras lokala matvaror och billiga prylar för dig som inte gillar att pruta. Att botanisera i matbutiker utomlands är bland det bästa som jag vet!
10. Snorkling: Det mysigaste tycker jag är att hyra en long tail boat för en dag. Då kan ni själva bestämma vart ni ska och hur länge när är där.
Hoppas att ni fått lite matnyttiga tips och att ni får en härlig semester! 🙂
Jag är vad man kan kalla en ”allt eller inget människa”. Vanligtvis så är jag oerhört noggrann med vad jag stoppar i mig och gör endast undantag från min lågkolhydratkost när jag bestämt det i förväg, vilket oftast gäller någon speciell fest eller högtid. Men på denna semestern så kände jag för att strunta i allt och njuta av exakt det som jag kände för.
Det tog dock ett par dagar innan jag kunde släppa loss helt. Det var till och med småjobbigt att äta frukt. Min hjärna är såpass inprogrammerad på att socker och stärkelse är lika med gift så det tar emot att ens stoppa det i munnen – till en början. Men när jag väl satte igång så jublade hjärnan över att den äntligen fått en massa överskottsenergi i form av glukos vilket satte igång belöningssystemet i hjärnan och serotoninnivåerna (må-bra-hormon) ökade. Redan efter någon dag var den logiska delen av min hjärna, som endast skickar signaler om att jag ska äta när magen upplever hunger, kapad av det glufsande sockermonstret.
Jag upplevde nog inte någon form av hunger på hela semestern. Åt ungefär tre måltider om dagen (grytor och wok oftast utan ris men däremot åt jag ofta friterat och en och annan pad thai slank ner) plus en massa snacksande där emellan med fruktdrinkar, glass, godis (fick cravings på Kit Kat-bites som jag åt nästan varje dag), bananpannkakor etc.
Tillslut blev ätandet nästan maniskt – ”Nu MÅSTE jag ju passa på!”. Det ledde till att jag åt ”skräp” fast jag inte ens var sugen. Vanligtvis äter jag två måltider om dagen plus ett mellanmål utan något däremellan samt att jag oftast tränar två gånger i veckan så skillnaden blev riktigt stor.
Detta frosseri ledde till en ordentligt uppsvälld mage och känslan av att rulta-runt iklädd fat-suit – en väldigt schysst look i bikini förövrigt.
Att jag hade gått upp i vikt av detta frosseri behövde man ju inte vara raketforskare för att fatta. Vägde mig ändå när jag kom hem ”för skojs skull” (inte direkt va?), men intressant att veta ändå. Jag hade nästan gått upp fem kilo på 17 dagar(!). Tur att man inte har några Victoria Secret catwalks inbokade inom den närmaste tiden.
Som tur är har jag inget sockerberoende (mer än normalt) så jag har inte några problem med att återgå till mina vanliga rutiner igen när jag väl bestämt mig. Jag känner mig snarare mer motiverad och peppad än förut. Ska bli spännande hur snabbt dessa semesterkilon försvinner. Gissar att 2-3 kilo försvinner redan efter de första dagarna då mycket vatten som bundits i kroppen kommer ut via urinen. De sista kilona tar nog lite längre tid. Men det hade ju varit kul om allt försvann på lika lång tid som det tog att lägga på sig dem. Vi får väll se. Kommer att äta lågkolhydratkost som vanligt fast utan efterrätter och bröd under två veckor plus min vanliga träning två gånger i veckan som oftast består av intervaller på löpband, styrketräning och boxning. Stackars mannen som måste stå ut med min ketos-andedräkt under någon dag haha.
Återkommer med resultat om två veckor! Wish me luck 😉
Ps. Ska du åka till Thailand och vill inte gå upp i vikt? Imorgon kommer ett inlägg om mattips och tips på saker att göra på Koh Samui.
(Kids do not try this at home!)
Lite kort om vad 5:2 är så innebär det att man fastar, eller snarare äter väldigt lite kalorier (500 kvinnor och 600 män), under två dagar på en vecka, ej efter varandra. Det säger egentligen ingenting om VAD man ska äta utan endast HUR MYCKET. Att äta LCHF när man kör 5:2 bör vara lättare då man går på fettdrift vilket gör att man är uthålligare än på sockerdrift som är ett explosivt men kortvarigt bränsle.
Anledningen var egentligen inte att se om jag gick ner i vikt, för det vore ju väldigt märkligt om jag inte gjorde det med tanke på att man äter mindre än en fjärdedel av sin normala förbrukningsmängd av kalorier.
Jag ville främst veta hur min kropp reagerade på fasta. Man har ju hört kommentarer från många i stil med ”Det är ju så skönt! Jag glömmer nästan bort att äta överhuvudtaget” osv. Jag vet visserligen inte om det är ett bra eller dåligt tecken att man glömmer bort att äta? Att känna hunger är ju ytterst naturligt. Dock kan det vara skönt att veta att man inte dör om man inte äter 3 gånger per dag.
Jag är som ni vet enormt skeptisk mot att se mat som siffror. Både när det gäller kalorier och kolhydrater. Mat ska njutas, punkt. Men givetvis måste man ju först ha lite baskunskap om livsmedel innan man helt kan sluta tänka siffror. För mig känns det också konstigt att kategorisera in mig i ”strikt” eller ”liberal” lågkolhydratkost. Jag bara äter. Vissa dagar blir det väldigt strikt, ibland liberalt och det händer även att jag går helt bananas. Livet är inte monotont. Fy vad tråkigt det skulle vara!
Då jag hatar att räkna och att jag tror på principen att man ska äta när man är hungrig kände jag mig inte as taggad att testa 5:2. Men eftersom jag numera är utbildad kostrådgivare så vill jag kunna berätta om mina egna upplevelser om/när någon klient frågar om 5:2.
Jag testade detta under tre veckor = 6 fastedagar. Det är möjligt att det är en för kort period för att ”komma in i det” på riktigt. Men det här är vad jag personligen kom fram till i varje fall. Observera att man är väldigt olika och för vissa kanske detta passar utmärkt som livsstil och för vissa passar det absolut inte. Speciellt inte om man tidigare haft någon form av ätstörning.
Fördelar
1. Jag gick ner ungefär två kilo.
2. Det är väldigt ekonomiskt att bara äta ett mål om dagen (man kan dela upp måltiderna om man vill, men jag åt en god LCHF-middag istället)
3. Man sparar tid då man både ”slipper” laga mat och äta.
4. Hungern är den bästa kryddan. Det var nästan en religiös upplevelse att äntligen få äta!
Nackdelar
1. Jag var oerhört hungrig. Även efter jag ätit middagen så blev jag hungrig igen bara efter två timmar eftersom magsäcken fortfarande var ganska tom.
2. Blev extremt matfixerad (mer än vanligt dvs kaos) och fantiserade om mat hela tiden.
3. Oerhört osoft att behöva tacka nej till mat när man blir bortbjuden. Svårt att vara spontan.
4. Kände att jag fick knäppa tankar som att ”Ja men om jag inte äter frukost eller lunch dagen efter heller så kommer jag ju att gå ner ännu mer… och jag är ju ändå inte så himla hungrig… eller?”
5. Det kändes helt plötsligt viktigt vad det stod för siffror på vågen. Jag som försökt bli av med den hetsen.
Summa summarum så ser JAG 5:2 som en diet, något som man kan ta till om man vill bli av med några extrakilon inför sitt bröllop, resa eller något annat tillfälle då man vill känna sig extra ”i form”. För mig kommer det aldrig att bli en livsstil. Jag älskar helt enkelt mat alldeles för mycket för att inte äta när jag är hungrig. Mat är min största hobby och njutning i livet. Varför ska jag försaka mig något som jag älskar för att jag går ner lite i vikt eller jag möjligtvis får bättre ”cellreparation”? Inte min grej helt enkelt.
Men skönt att ha några kilon tillgodo nu så jag kan njuta lite extra på semestern Thailand… 😉 Woop woop!
Trots att det var många som hade bokat biljett men som inte dök upp på grund av sjukdom och annat så kändes det ändå som att det var fullt av folk!
Det var otroligt roligt att äntligen få träffa flera följare som jag bara sett på Instagram förut. Flera av deltagarna från vårt tidigare LCHF-event i Stockholm dök också upp – sååå kul! Nu blev man ju verkligen taggad att börja planera inför mitt och Magdas nästa event så att man kan hänga igen 🙂
Fick signera en hel del böcker vilket var kul (och läskigt att man skulle skriva fel och förstöra deras böcker hehe).
Pagina Förlag sponsrade med bubbel (supergod ekologisk cava som jag verkligen kan rekommendera! Charles de Fère Réserve Nature Brut, nr 77495) och tilltugg. Nej vi bjöd inte på ostbågar och chips, utan det fanns rostade mandlar, ostkuber och oliver för dem som var sugna.
Ända sedan vi i planeringsstadiet av festen bestämde att vi skulle presentera våra böcker i 15 minuter var så hade jag ångest. 15 minuter är oceaner av tid! Jag och min jäkla prestationsångest alltså! Jag blir så arg på mig själv. Att oroa sig för något är ju så värdelöst!
Jag är ju inte jättevan att prata inför massor med människor direkt men vad är det värsta som kan hända lixom? Men jag blev ju inte direkt lugnare av att både Jonas och Mattias Ribbing, som också pratade under kvällen, har blivit coachade av värsta föreläsningsproffset (som Jonas snällt påpekade var DÄR under kvällen) under ett års tid och är superduktiga på att hålla tal.
Det positiva var att jag fick prata sist då de flesta fått i sig lite bubbel (inklusive jag). Men det gick helt ok ändå. Kändes som att jag fick sagt det som jag ville säga, även om det inte var så proffsigt framfört. Men skit samma. Nu är det över haha.
Tack alla vänner, nya vänner och familj som kom och firade med oss – ert stöd betyder så mycket! Och ett stort tack till tjejerna på mf som hjälpte till och fixade med allt som gjorde kvällen så lyckad.
…
