Kost-arkiv - Jills mat

Man behöver inte vara vegetarian för att äta vegetariskt

20 mars, 2016 av Jill Wallentin 7 kommentarer

En positiv trend som jag hoppas håller i sig är att fler och fler får upp ögonen för en mer vegetabiliskt inspirerad kost med mindre kött. Jag ogillar kategoriseringar av alla dess slag då jag anser att de orsakar mer skada än nytta då begrepp som exempelvis vegetarian, vegan och inte minst LCHF, är laddade ord som gör att folk lätt får förutfattade meningar om vad det innebär och sätter in folk i olika fack. Jag menar, man behöver ju knappast vara vegetarian för att inte äta kött ibland.

För över 13 år sedan slutade jag att äta däggdjur – mest av känslomässiga skäl – och idag äter jag i regel minst ett köttfritt mål om dagen. Det innebär att när jag väl köper fågel, fisk och skaldjur så har jag inga problem med att lägga ner extra pengar på att köpa KRAV-märkt och ekologiskt som ibland kan kosta uppåt fyra gånger så mycket som konventionellt uppfödda djur. För mig behöver det inte vara svart eller vitt.

Att sluta äta kött över huvud taget ser jag visserligen inget större problem med ur hälsosynpunkt – även om jag tror att en kost baserad på mycket vegetabilier med inslag från djurriket (då av bästa kvalité: ekologiskt, KRAV-märkt, fribetande etc) är vad de flesta av oss mår bäst av i längden. Så länge man äter rikligt med ekologiska ägg, hårdost och gärna tillskott av alger (det bästa är egentligen att äta fet fisk) för att få i sig omega-3 från EPA och DHA, B12 och alla essentiella aminosyror. Att helt utesluta livsmedel som kommer ifrån djur tror jag dessvärre är en mindre bra idé om man vill hålla sig frisk och stark livet ut.

Många som plötsligt slutar äta kött helt och hållet läser inte på tillräckligt i förhand vilket innebär att de lätt får en kraftig obalans mellan omega-3 och omega-6 då de börjar äta mer mjölmat i kombination med att de ökar på intaget av vegetabiliska oljor vilket ökar inflammation och minskar näringsupptaget på grund av gluten, lektiner och fytiner samtidigt som de utesluter viktiga byggstenar för sin kropp.

Så det jag rekommenderar för en hållbar kropp och miljö är en glutenfri, varierad vegetabilisk kost enligt säsong med inslag av ekologiska animaliska fetter, kokosolja och en hel del MSC-märkt och KRAV-märkt fet fisk och skaldjur.

Jag äter även fågel, mest för att jag tycker att det är så gott. Dessutom är det en bra källa till glycin som finns i stor mängd i gelatin och kollagen som hjälper till att reparera våra kroppar. Vi är trots allt allätare – vare sig vi vill det eller inte.

En annan ”het potatis” är soja. Hälsosamt eller totalt förkastligt som föda? Jag står lite med en fot i varje läger, även om jag mest lutar åt att utesluta det. Men anser även här att det inte behöver vara varken svart eller vitt. Jag är medveten om att soja exempelvis innehåller fytoöstrogener som ökar vårt kroppsegna östrogen samt fytiner och lektiner som kan försämra vår näringsupptagsförmånga. Men att äta GMO-fri sojafärs, eller andra baljväxter för den delen, någon gång i veckan behöver man knappast vara orolig för. Anser att nitrit och e-nummer-proppade charkprodukter som folk gladeligen proppar i sig dagligen är betydligt mer hälsofarliga. Men som tur är, är det upp till var och en vad man stoppar i sin mun.

Till en början kan det krävas lite extra hjärngymnastik för att komma på nya alternativ till kött. Men det är som med vilken kostomställning som helst. Det tar lite tid men sen är man inne i det och ser det istället det som en kul utmaning att komma på nya härliga recept som gör gott för både kropp, själ och miljö.

Här hittar du några av mina vegorecept!

Receptet för en glad och hållbar kropp

3 januari, 2016 av Jill Wallentin Lämna en kommentar

Vid årsskiftet efter julens alla frestelser så bestämmer sig många för att göra en helomvändning. Nu jäklar ska jag äntligen bli smal! Lägligt så är det nu extrapris på både bantningsprogram och pulversoppor som lovar snabba resultat samtidigt som du får i dig all näring som din kropp behöver. Perfekt! Eller?

Faktum är att det finns hundratals olika ”metoder” att gå ner i vikt på, men om man kikar på dem lite närmare så finns det egentligen bara två olika sätt:

Det ena sättet är att äta mindre kalorier än vad kroppen egentligen behöver (ett underskott på cirka 500 kalorier/dag). Det vill säga att du mer eller mindre svälter kroppen. Dessa bantningsmetoder beskriver sällan vad du ska äta, utan här är det bara siffror som gäller.

Vet du förresten vad en kalori är för något? Det har egentligen absolut ingenting med kroppen att göra utan är enbart ett mått på den energi som krävs för att höja temperaturen i ett gram vatten med en grad Celsius. Som de flesta vet vid det här laget så påverkar olika födoämnen kroppen på olika sätt då de har olika uppgifter/funktioner i kroppen. En person som exempelvis äter 3000 kcal av bröd påverkas helt annorlunda än en person som äter 3000 kcal smör. Den ena går upp i vikt och den andra går ner i vikt – gissa vilken?

Hur som helst. Du kommer med största säkerhet att gå ner i vikt så snart nu kraftigt drar ner på antalet kalorier, förmodligen ganska snabbt också, vilket känns motiverande till en början. Men eftersom kroppen skriker efter mer energi, och framför allt efter roligare mat, så brukar det inte ta allt för lång tid innan man börjar ”unna sig” både det ena och det andra. Man har ju ändå lyckats gå ner 3 kilo på 2 veckor eller hur?! Och vips så är kilona tillbaka precis där de satt några veckor tidigare (och ofta lite extra eftersom kroppen hamstrar allt vad den kan då den är orolig för ännu en svältperiod). Och som en bonus har du fått ett ännu sämre självförtroende än innan – för du klarade ju inte av att bli smal den här gången heller! Det måste ju vara något fel på dig, eller hur?

Den andra metoden är underskott av kolhydrater. De mest kända av dessa metoder är Atkins och självklart LCHF (upp till 50 g/kh/dag). Paleo räknas egentligen inte hit då kosten är mer tolerant för rotfrukter och frukter vilket innehåller relativt mycket kolhydrater men kan absolut även fungera som viktminskningsmetod, i synnerhet i kombination med träning.

Jag föredrar dock att säga att jag äter glutenfri lågkolhydratkost som grund då jag själv sätter ramarna för vad jag äter utan att någon ska komma och slå mig på fingrarna. Dessutom så säger exempelvis inte LCHF heller vad du ska äta, utan egentligen bara vad du inte ska äta med avseende på antal kolhydrater/gram. Så på det sättet är det ironiskt sätt ganska likt kaloritänket.

Jag anser dock att vad du äter det allra viktigaste – inte antalet siffror vare sig det gäller kolhydrater eller kalorier.

Förutom att man går ner i vikt på grund av att kroppen använder sig utav kroppens ketoner och fettsyror som energi istället för kolhydrater/glukos så håller sig blodsockret på en jämn och harmonisk nivå. Man slipper bli sur och grinig och de flesta blir samtidigt av med sitt sötsug. Att man dessutom kan njuta av fantastisk god och färgsprakande mat är förklaringen till att de flesta fortsätter att äta lågkolhydratkost även efter de nått sin målvikt.

Genom att dessutom äta glutenfritt och så ekologiskt som möjligt boostar du kroppen ytterligare genom att du ger tarmarna bättre förutsättningar för att kunna ta upp näring och samtidigt minska inflammationer vilket ger dig ett starkare immunförsvar och en gladare mage. Jag kommer inte ens ihåg när jag var sjuk sist (ta i trä).

Här kan du läsa mer om vad det innebär att äta lågkolhydratkost, mina åsikter om gluten, sötningsmedel, myter och hur du kan göra mer medvetna val i matbutiken.

Skillnad på bantning och livsstil

Om man vill ha ett hållbart resultat, slippa denna jojo-bantning och både den fysiska och psykiska stress som det oftast innebär att banta så gäller det att hitta en kosthållning som du kan leva med i längden. En kost som du mår bra av varje dag.

Det innebär inte heller att du aldrig kan gå utanför dina ramar. Förbud är det värsta som du kan skapa för dig själv. Det resulterar enbart i ångest, skuld och ett ännu större sug till vad det än är som du förnekar dig själv. Om jag vill äta tårta någon dag så gör jag det och tar konsekvenserna där efter. Jag ser det som att jag väljer en massa god och hälsosam mat istället för att fokusera mig på vad jag väljer bort. Att tycka synd om sig själv, eller skylla sin viktuppgång på samhället har heller aldrig hjälpt någon.

Kom även ihåg att det är skillnad om du vill gå ner i vikt eller bara äta gott för hälsans skull. Men det är ju ganska uppenbart att man inte bör fika varje dag (även om det är lågkolhydrat) om man vill gå ner i vikt eller hur? Det handlar också om vad du har för utgångspunkt. Hur mycket och hur snabbt du vill gå ner i vikt eller om du helt enkelt är nöjd precis så som du är. Så antalet kolhydrater som du bör äta per dag får du helst enkelt testa dig fram. Mitt tips är att börja på cirka 50 gram/dag och sedan minska om det går trögt istället för att börja lågt.

Visst händer det att även jag går upp några kilo ibland, även om jag till 95% äter lågkolhydratkost. Men det beror oftast bara på att jag mått lite för bra (äter mer när jag är glad helt enkelt) och det är inte svårare än att inte ta en extra portion och inte småäta mellan måltiderna för att gå ner de där bonuskilona igen. Man behöver inte komma på någon ny metod eller straffa sig själv – bara strikta till det lite under en period om man nu vill det.

Jag hoppas att du fått lite inspiration och känner dig motiverad till att ”unna” dig själv ett mer hälsosam livsstil. Vi ses väl på Instagram?

Sist men inte minst vill jag önska dig en riktigt GOD fortsättning på det nya året!

”I princip är det så här det går till i en margarinfabrik”

29 augusti, 2014 av Jill Wallentin 6 kommentarer

”Den 27 augusti ska vi ha en skördefest i Stockholm för våra kunder (Milda, Becel, Lätta, Flora). Temat kommer vara ”de små valen” och förutom en stor skördemiddag kommer det vara små inspirerande workshops. Vi tycker det vore väldigt kul om du kunde komma!”.

Jag trodde ärligt talat först att det var ett skämt eller att PR-byrån Change som bjöd in mig hade noll koll vem jag var eller vad jag stod för. Tänkte spontant tacka nej med motiveringen att jag förespråkar naturlig mat och känner därför inte att det är ett passande forum för mig. Men nyfikenheten tog över och jag tackade ja…

I inbjudan kunde man även läsa att de skulle slå hål på myterna kring margarin och visa hur man tillverkar margarin på plats. Detta kunde jag ju verkligen inte missa! Efter allt som jag fått lära mig om margarin på kostrådgivarutbildningen samt läst på nätet så kändes det som en omöjlighet att de skulle kunna lyckas.

Var ärligt talat lite pirrig när jag skulle dit. Tänkte mig att jag skulle bli påhoppad och sliten i stycken av någon slags margarinmaffia haha. Tänkte först att jag bara skulle hålla en låg profil och mest lyssna men det gick ju sådär…

Jag satt bredvid Maria Friberg som arbetar med Consumer Engagement på Unilever. Det kändes lite som att kliva ur garderoben när jag ganska snabbt ”erkände” att jag var en ”smörmänniska”. Hon frågade givetvis varför och jag svarade för att det helt enkelt består av naturligt mättat fett. Något som vi ätit i urminnes tider, något som våra kroppar känner igen. Hon hävdade att margarin också är helt naturligt och att även om det finns mättat fett i bröstmjölk så slutar man äta det som bebis. Så det blev en del argumenterande från båda håll om olika studier hit och dit men fortfarande på ett trevligt och respektfullt sätt.

Det är verkligen intressant hur man kan ha så otroligt skilda uppfattningar om något (mättat fett i det här fallet) men ändå ha samma mål, att göra något som är bra för oss själva och vår omgivning. Som Eva Skoog sa ”Det är ju en ganska dålig affärsidé att göra mat som inte är hälsosam” (fast det beror ju lite på i och för sig). Det komiska är ju att de är lika övertygade om att mättat fett är farligt, som jag är övertygad om att det naturligt mättade fettet är helt ofarligt och till och med nyttigt.

Jag berättade att jag själv mår väldigt bra efter min kostomläggning då jag bland annat inte har varit sjuk på över 2 år och jag ser det som det största beviset på att det som jag gör är rätt. Eva svarade att hon givetvis inte kan ta min upplevelse ifrån mig men att hon under sin tid på Karolinska sjukhuset sett ådror fulla av fett. Jag förstår att det är en enkel slutsats att ta. MEN, enligt vad jag har lärt mig efter min kostrådgivarutbildning på mf och timtals av läsning på vetenskapliga hemsidor och tv-program så har det ingenting att göra med att äta mättat fett överhuvudtaget.

Jag tror snarare att en kombination av ett stillasittande liv, högt intag av snabba kolhydrater och kemiskt framställda fetter och annat skräp som stressar våra kroppar gör så att vi lagrar fett på platser där det blir farligt, som i ådror och inre organ.

Eva var för övrigt mycket trevlig och det märks att hon brinner för sitt jobb, även om vi tycker olika. Hon gav mig sitt visitkort och uppmanade mig att kontakta henne om jag undrade något mer.

Det bjöds även på mat. Min spontana tanke var att jag absolut inte ville äta något med margarin. Men eftersom jag var hungrig och det inte fanns något mättande i fettväg som jag kunde äta så tog jag av majskycklingen som var stekt i flytande margarin. Grönsakerna var jättegoda men det blev lite torrt utan någon sås.

En bit in på kvällen var det dags för det som jag hade kommit dit för. Lyssna på Unilevers dietist Eva Skoog när hon skulle slå hål på margarinmyterna och visa hur naturligt margarin egentligen är genom att vispa ihop det framför ögonen på oss som ni kan se i videon nedan (ljudet är inte superbra tyvärr och har klippt en del för att filmen inte skulle bli för lång):

Saker som jag hakade upp mig på i demonstrationen var exempelvis citronen som skulle symbolisera citronsyra. Citronsyra används som en konserverande och surhetsreglerande ingrediens och utvinns från någon form av sockerlösning och svartmögel, det är med andra ord ganska långt ifrån citronsaft. Citronsyra finns tyvärr i det mesta som man köper färdigt och är inget unikt för just margarin.

Och visst så använder de ”vanlig” raps- och solrosolja vid framställningen av margarin. Men de ”tvättar den” först så att alla färg- och smakämnen försvinner (och för att inte glömma den naturliga näringen som finns i oljan från början).

Sen är det ju lite sådär att de inte enbart använder sig att miljöcertifierad palmolja, även om de strävar efter att göra det.

Även om jag fortfarande är skeptisk mot framställandet av margarin (eftersom vissa delar utelämnats som ni kan läsa i Kostdoktorns gamla inlägg). Så känns det som att det kanske inte riktigt är så illa som man tidigare hört. Men för att få reda på hur det ligger till på riktigt så frågade jag om det fanns möjlighet att besöka fabriken så man kunde se hur det gick till med egna ögon. För de flesta har väl sett bilden (se nedan) från deras fabrik i Helsingborg som läckte ut till Aftonbladet för några år sedan? Jag frågade dem om bilden och de erkände att bilden är från deras fabrik men Eva sa att ett läckage kan hända även i en smörfabrik (sant) och att natronlut är helt ofarligt och finns i lutfisk. Men varför står det då varning på skylten kan man ju fråga sig?

Jag hoppas verkligen att det inte är så skrämmande med margarin som man tidigare har kunnat läsa. Att jag fortfarande kommer välja smör framför margarin är ju glasklart men det hade ju varit skönt att inte behöva vara rädd för att bli bjuden på det när man är på middag hos någon eller äter på restaurang.

Så jag hoppas verkligen att Unilever bjuder in mig till deras fabrik så att man kan få riktig fakta. För som ni vet, allt på nätet är faktiskt inte sant, och man bör vara skeptisk eller i alla fall ifrågasättande mot allt. Och om det verkligen inte är så illa som de säger så vill jag veta det så att jag inte sprider falsk propaganda. Så jag ser verkligen fram emot en inbjudan 🙂

Bild från Aftonbladet.se

Men vad nu än margarinförespråkarna säger så stod knappast våra förfäder och vispade ihop margarin av olika sorters mekaniskt utvunna oljor, lecitin, vassle och citronsyra utan mer troligt att de fick i sig fett från vilt, fet fisk, kokos, frön och nötter. Jag förespråkar inte att man enbart ska äta mättat fett, framförallt på grund av miljömässiga skäl. Utan att man får i sig en bra balans av olika fetter från naturliga råvaror och att man inte ska vara rädd för det naturligt mättade fettet. På så sätt får man också en mer hälsosam balans mellan omega 3 och omega 6.

Jag trodde som sagt att PR-byrån Change inte visste vem jag var, men Donya som hade bjudit in mig berättade sedan för mig att hon visst visste vem jag var och bjöd in mig med flit för att visa deras sida av myntet. Måste verkligen ge dem cred för det. Det var modigt gjort!

Så vad tror ni, är det verkligen så som de stora företagen tillverkar margarin? Och är det verkligen så skadligt som man har hört talas om?

Obs! Det här inlägget har jag skrivit för att öppna upp till en diskussion i respektfull ton, INTE för att smutskasta varken personer eller företag som är nämnda i inlägget. Alla kommentarer med personliga påhopp kommer att rensas bort.

Vecka 1 med nytt viktminskningsupplägg

3 augusti, 2014 av Jill Wallentin 8 kommentarer

Ja, det har väl bokstavligen blivit lite för mycket av det goda på sistone. Inte för att jag helt har spårat ut, men det blir lite här och lite där samtidigt som att jag har en tendens att äta för stora portioner bara för att det är gott, fast jag är mätt.

Eftersom jag blir som jag kallar det för ”babushkatjock” (nej, jag vet att jag inte är ”tjock” men ni förstår vad jag menar), ni vet en sån där rysk docka där det finns en liten docka i mitten och sen bygger man bara på, fast proportionerna är exakt den samma. Jag får ju lixom inte bara mage, eller bredare höfter. Jag växer bara åt alla håll samtidigt, typ. Därför märker jag inte lika lätt när jag går upp i vikt för kläderna passar rätt länge haha. Jag kunde exempelvis använda de flesta byxor som jag hade när jag var som störst när jag vägde 13 kg mindre.

Fick ärligt talat ett litet uppvaknande när jag såg klippet från Nyhetsmorgon. Kände inte riktigt igen mig själv och när jag sedan vägde mig (högst motvilligt) så hade jag ju mycket riktigt gått upp några kilon sedan sist.

Visst, att gå upp några kilo under sommaren då man ”unnar” sig lite extra är ju inga konstigheter utan snarare normalt och naturligt enligt mig. Men har ingen större lust att köpa en storlek större i kläder då det skulle bli lite för dyrt för min plånbok.

Så efter jag läst Timothy Feriss bok 4-timmarskroppen så blev jag taggad att testa en lite modifierad viktminskningsmetod. Fortfarande lågkolhydratkost och ingen svält givetvis, men han hade lite intressanta tips och infallsvinklar som jag tänkte att jag lika gärna kunde testa.

Upplägget var följande som jag skrev på Instagram den 28 juli:

1. Utesluta mejerier (förutom smör/ghee) 6 dagar i veckan. Detta kommer vara det svåraste eftersom jag äter rätt mycket mejerier annars men jag misstänker att detta är en av anledningarna i kombination med annat som orsakat en smygande viktuppgång.

2. Äta en proteinrik frukost inom 30 minuter efter uppvaknande (som exempelvis 2 stekta ägg med spenat). Detta förmodas öka förbränningen.

3. Dricka mer vatten. Helst iskallt med citronsaft i (ökar förbränning sänker GI).

4. Äta ca 1,5 tsk kanel varje dag (sänker GI).

5. Träna helkroppsövningar typ kettlebellsvings, marklyft etc 2 gånger/vecka.

6. Introducera baljväxter i form av svarta bönor och linser i kosten, dock max 1 dl/dag (innehåller en hel del kolisar men intressant att testa).

7. 3 dagar/mån är ”parantesdagar”. Då får jag äta vad jag vill så länge det är utan socker och gluten (detta är enligt Timothy en förutsättning för att gå ner snabbt, fast enligt honom ska man äta exakt vilket skräp som helst). 1 dag/mån tänker jag dock att jag ”kan” äta gluten och socker om jag vill. Annars som de andra ”parantesdagarna”.

Hur har det då gått än så länge?

Det har gått bra att följa kosten. Har dock känt mig hungrigare än annars men det beror förmodligen på att jag ätit något mindre än vad jag brukar också. Bönorna och linserna har varit gott (och nej jag har inte blivit gasig vilket många tydligen tror) och trevligt med lite variation. Det har också gått bra med det mejerifria, fast jag tycker att det är lite mer omständligt och jag måste tänka till lite extra innan jag lagar mat, vilket visserligen är en kul utmaning.

Exempel på en matdag har varit:
Frukost: 2 ägg, stekta i ghee, spenat, kaffe med kanel
Lunch: Kycklingsallad med linser och aioli
Middag: Lax med kokt broccoli och hollandaise

Har mest druckit vatten med citron i men även lite Pepsi Max har slunkit ner (nej jag vet att det inte är hälsokost).

Testade att räkna ut näringsvärdet på en dag och det blev förvånansvärt lite! Dock så var fördelningen mellan fett, protein och kolhydrater bra enligt mig, trots linserna.

Träning
Har bestått av ett cirkelträningspass på ca 1,5 tim i tisdags och 80 benböj och 80 marklyft med skivstång i morse samt hundpromenader.

Resultat efter en vecka
Kändes som att ingenting hade hänt, men imorse så visade vågen på -1 kg och på måttbandet -2 cm i midjan, – 5cm (lita alltid mest på måttband och spegelbild, vågen kan vara vilseledande pg a vätska, muskler, maginnehåll) på tjockaste delen på magen och -1 cm runt tjockaste delen på låret. Så är rätt nöjd ändå. Inga biggest looser resultat direkt, men sen så har jag kanske 5 kg att gå ner också, inte 50, och då går det betydligt långsammare. Men jag har ju ingen brådska heller och andra sidan.

Lite om modifiering till nästa vecka
Kommer att ändra upplägget något till nästa vecka då jag inte kommer att äta bönor/linser varje dag som jag gjort nu. Det blir tråkigt det med.

Sen tänkte jag att istället för att ha en ”fuskdag”, som Timothy Feriss kallar det, i veckan så tänkte jag hålla mig till att äta mejerier då. Det vill säga inte exempelvis potatis eller ris. Så 5 dagar mejerifritt och 2 dagar med mejerier (om jag vill). Det viktigaste anser jag är att dra ner på mejerierna och minska portionerna för min del.

Känns så onödigt att vräka i sig massa kolhydrater ”bara för att”. Ok om jag är sugen så visst, men inte annars. Som idag när jag var på min väns baby shower så tog jag en liten bit av den hembakade tårtan och en kaka. Kände mig väldigt nöjd efter det. Åt det mest för att jag är nyfiken på nya smaker, inte efter sockercravings. Lösgodis känns bara onödigt då det bara är massa konstigheter i det och jag vet ju redan hur det smakar. Men enligt Timothy ska man vräka i sig hur mycket som helst under ”fuskdagen” men jag kunde inte ens komma på något som jag var sugen på till kvällen. Så det blir ost och kex med lite marmelad på samt bär och kanske lite grädde. Jag får se 🙂

Ny uppdatering kommer nästa vecka!

Sen när blev man tjock av grönsaker?!

1 juni, 2014 av Jill Wallentin 45 kommentarer

Ok, jag kan inte låtsas som ingenting länge. Fick nyss en kommentar på min Instagram från en ung tjej som inte ätit några grönsaker alls under de senaste 13 dagarna eftersom hon nu äter ”strikt” för att hon ”har många kilon kvar”…

Och för någon dag sedan så berättade en kvinna för mig som just börjat med LCHF att hon blir oerhört förvirrad av alla olika råd som hon bombarderas av dagligen på sociala medier ”Sluta ät mejerier!”, ”Ät inga röda grönsaker!”, ”Fasta!”, ”Ät mer fett!” osv.

Jag blir ärligt talat så oerhört ledsen, trött och rädd när jag hör detta. Dessutom har dessa personer (som säkert i all välmening bara vill hjälpa till) ingen aning om hur personens bakgrund ser ut när de lättvindigt öser ”bantingstips” över denna främling. En utbränd person eller någon som tidigare haft ätstörningar bör knappast fasta eller räkna kolhydrater exempelvis. Vad är det för budskap som sänds ut till folk som desperat vill bli smala nuförtiden? Vad hände med den sunda livsstilen som vi brukade kalla LCHF? För om detta är ”riktig” LCHF så vill jag inte ha någonting med det att göra framöver.

Är nu i efterhand väldigt glad över att jag tog beslutet att skriva ”Lågkolhydratkost” istället för LCHF på min kokbok ”Jills mat efter säsong” (och det är säkert de som nollar också glada för).

För så här är det, man kan gå ner i vikt alldeles utmärkt MED grönsaker (nu snackar vi inte rotfrukter utan grönsaker). Det gjorde jag exempelvis. Jag kanske inte gick ner 5 kg på en vecka, men eftersom det hade tagit min kropp flera år att lägga på sig den övervikt som jag då hade kändes det heller inte rimligt att jag skulle tappa alla dessa kilon på några få veckor.

Argumentet att inuiterna eller andra urtidsfolk levde enbart på animaliska produkter stämmer inte heller. Läs mer om det på Jonas Bergqvists blogg. Dessutom så åt man av HELA djuret, även inälvorna som innehåller mycket näringsämnen. Det enda sättet att få i sig C-vitamin på genom animaliskföda är om man äter rå sköldkörtel. Och vad jag vet är det inte så många som nollar som mumsar på detta framför tv:n en fredagskväll. Även om vi klarar oss utan att äta några kolhydrater så innebär det inte att det är optimalt under en lång tid. Vi är gjorda för att kunna äta kolhydrater, ibland mer och ibland mindre, beroende på säsong och tillgång.

Jag som är licensierad kostrådgivare skulle aldrig någonsin råda en person att ta bort alla grönsaker för att gå ner i vikt. I min värld går det emot alla principer. Faktum är också att en alldeles för snabb viktnedgång (över 1 kg i veckan) till och med kan vara farlig för kroppen eftersom vi binder mycket gifter och slaggprodukter i fettväven som måste renas innan de försvinner från kroppen vilket innebär en stor påfrestning för våra organ. Många studier har också visat att långsam viktminskning är den som är mest hållbar i längden. Det vill säga att om man går ner väldigt mycket i vikt under en kort tid så är sannolikheten väldigt stor att man går upp i vikt igen. Tyvärr.

Problemet om man utesluter alla grönsaker, förutom att man går miste om viktiga vitaminer, mineraler (och inte minst matglädje), är att kroppen blir ÄNNU känsligare för kolhydrater. Det innebär att tillslut kan man i princip enbart leva på kött och smör för att inte samla på sig en massa vätska och må dåligt (för att inte tala om det dåliga samvetet för att man faktiskt råkade äta några jordgubbar!). För mig är det extremt viktigt att se sin kosthållning i ett långsiktigt perspektiv. Är det ett sådant liv man vill leva när man lägger på sig vikt bara av att äta lite bär, nötter eller grönsaker som råkar innehålla mer än 5 % kolhydrater? Tror man att man inte kommer gå upp i vikt när man börjar äta mer liberalt igen? Vad händer när man blir gravid? Får barn?

Jag förstår verkligen att det är lockande att rasa i vikt. Men för mig är en diet baserad enbart på kött och fett inte bättre än att banta med Nutrilett shake.

Vart tog den hälsosamma livsstilen vägen? Förlåt, men jag blir så ledsen när folk uppenbarligen tror att man blir tjock av grönsaker. Det är knappast där som problemet ligger. Jag kan garantera att till 99 % så är det någonting annat som ligger bakom viktuppgången. De extra kilona beror knappast på några broccolibuketter till lunch eller ett gäng paprikabitar till middag.

Mest sannolikt är det att man helt enkelt äter för mycket (även om livsmedlet innehåller under 5 % kolhydrater). Anledningen till att jag inte är supersmal beror med största sannolikhet på detta. Men jag älskar mat och det är viktigare för mig att må bra inifrån och ut än att kunna köpa en storlek mindre i jeans. Jag äter väldigt varierat. På det sättet kan jag känna mig säker på att jag får i mig alla de näringsämnen som just min kropp behöver, samtidigt som jag njuter av god och vackert färgrik mat.

Men säg att jag skulle vilja gå ner 5 kilo i vikt för att jag vill komma i min brudklänning (jag sålde i och försig min så jag har inte det problemet). Då skulle jag bara minska på mina portioner och möjligtvis öka något på fettet för mättnadens skull. Jag skulle inte utesluta något. Möjligtvis minska lite på mejerierna. Men annars äta på samma sätt som innan. Dessutom hade jag lagt till ett extra träningspass i veckan (tränar 2 gånger/veckan nu). Jag är övertygad om att denna metod passar de flesta. Jag är inte unik.

Att det funkar för många att köra fakir, nollning, ”riktig LCHF” eller vad man nu vill kalla det tror jag beror på att det är oerhört enkelt att följa eftersom man är så begränsad i sitt urval av mat. Samma grej som att äta en bar eller shake. Man behöver inte fundera över vad man ska äta och det är inte heller lika lätt (eller kul) att överäta enbart kött och fett.

Och nu när jag ändå håller på så vill jag råda er som ändå vill göra detta (och givetvis ni andra också) att äta betydligt mindre rött kött, gris och charkprodukter. Rött kött innehåller betydligt mer omega 6 vilket är inflammationsdrivande (dock bättre kvot i gräsbetatkött). Grisgött innehåller arakidonsyra som även den ökar inflammation och smärta. Charkprodukter som korv och bacon innehåller oftast mängder av tillsatser och konserveringsämnen som exempelvis nitrit (E 250) som har visat sig vara cancerframkallande vid djurförsök. Så här svarar KRAV på sin hemsida om nitrit är farligt:

” Ja. Nitrit kan omvandlas till nitrosaminer i magen vilket ökar risken att få cancer. Forskning visar att den som äter mycket charkprodukter med nitrit löper ökad risk att få cancer i matstrupe och magsäck, urinblåsecancer samt cancer i tjock- och ändtarm. Barn till mammor som äter mycket charkprodukter med nitrit under graviditeten löper ökad risk att drabbas av hjärntumör.”

Försök äta mycket fet fisk som lax, sill och makrill som inte bara gör oss mätta utan ger oss en extra boost av omega 3 som till motsats av omega 6 sänker inflammationer i kroppen. Ägg är fantastiska rent näringsmässigt (välj ekologiska för mer omega 3). Skaldjur innehåller också mängder av mineraler och vitaminer. Förutom att fågel är ett bra miljöalternativ så innehåller det bland annat tryptofan (mest andel i kalkon) som hjälper oss att öka produktionen av våra må-bra-hormon serotonin och melatonin.

Bland de mest näringsrika grönsakerna som finns är alla typer av kål som ger oss massor av c-vitamin (mer än i apelsin). De är även snåla på kolhydrater. Om ni av någon anledning inte kan äta grönsaker, ät C-vitamintillskott. Dock inte i brusform då det inte kan tas upp effektivt av våra kroppar utan vaskas ut i toan.

Ja, det här blev ju ett lite längre inlägg än vad jag hade tänkt haha. Klockan är nu 01:30. Men det jag önskar är bara att man stannar upp och tar sig en funderare. Känns det här rätt för just mig? Hur länge kommer jag att orka äta såhär? Som ni vet så vill jag att vi alltid ska fokusera på hälsa framför rasande viktnedgång.

Jag är ledsen om någon känner att jag har trampat dem på tårna. Det är givetvis inte min mening. Men kände bara att jag var tvungen att säga hur jag känner inför detta och berätta hur jag ser det från min synvinkel.

Det enda jag vill är att ALLA ska må så bra som de bara kan. Inte bara nu, utan resten av livet. Att vi och våra familjer på ett sunt sätt ska kunna njuta av hälsosam mat, lagad från grunden med kärlek.

Vad tycker ni?

Puss och god natt! <3

Knappt två veckor efter semestern

14 februari, 2014 av Jill Wallentin 2 kommentarer

Här kommer en liten uppdatering av magfronten efter semestern. Som ni läst så spårade jag ur totalt under två veckor på semestern. Åt allt som jag kände för plus lite därtill. Men hur har det nu gått efter knappt två veckor med lågkolhydratkost?

Det har faktiskt gått väldigt bra! Jag har ätit som vanligt. Oftast två mål om dagen plus mellanmål men inte lika strikt som jag hade planerat då det blev både pannkakor med grädde och sylt en dag samt en liten low carb-semla och några bitar mörk choklad (I blame the women-week). Nästan alla kilon är väck (typ ett halvt kilo kvar) men eftersom jag är i den så kallade ”kvinnoveckan” så kan den vikten mycket väl bero på att jag samlat på sig mer vätska som man oftast gör under den perioden i månaden. Så jag skulle nog vilja påstå att det gick på ett ut, plus minus noll. Ska bli skönt att skippa vågen nu som jag hatar och bara köra på som vanligt. Men det var lite intressant att se vilka stora effekter maten har.

Så det jag vill förmedla är inte att alla ska börja frossa, utan om du nu skulle ta ett medvetet val och spåra ur lite, under exempelvis semestern, så är det inte hela världen! Visst har jag det lättare att komma tillbaka in i rutinerna än dem som har ett sockerberoende, då kanske inte det är värt det. Känn efter själv helt enkelt vad du är redo att ”uppoffra”.

Att ha dåligt samvete över något som ni tidigare har ätit är bara dumt och onödigt, då var njutningen helt bortkastad. Det är ”bara” att kasta sig upp på hästen igen och köra vidare. För kom ihåg att vi äter ju faktiskt lågkolhydratkost för att VI har valt det själva, för att VI mår bra av det. Det ska inte kännas som ett straff, då är det inte kosten för dig, även om din kropp med största sannolikhet mår bäst av det.

Jag har i alla fall fått en liten nytändning efter all sol och att jag ”fått” äta sådant som jag inte brukar. Nu njuter man av all fantastisk lågkolhydratkost igen och idéerna på nya recept flödar för fullt.

Hoppas att ni alla får en trevlig alla hjärtans dag mina vänner! Jag önskar er de bästa gåvorna av alla – hälsa och kärlek <3

Puss och kram!

Ps. ”Före och efter bilden” är ju liiiiite missvisande då kaggen är fotad efter en hel dags frossande och den till höger är fotad nu på morgonen. Men det ser lite roligare ut med större skillnad hehe.