I grund och botten tror jag nog att vi alla strävar efter att vara hälsosamma och allmänbildade individer som värnar om våra medmänniskor, djur och natur – eller hur? Men det är betydligt lättare sagt än gjort.
Vanemänniskor som vi är fortsätter vi gärna i samma spår som vi alltid har gjort och förtränger hur verkligheten egentligen ser ut.
Jag önskar att vi alla ska börja ta ansvar för vår omgivning och inte minst för oss själva och våra familjer. Att vi gör aktiva, medvetna val baserade på kunskap och sunt förnuft, inte på erbjudandet med de skrikigaste färgerna eller något kostråd från kvällstidningarnas löpsedlar.
Vi kan heller inte skylla på utbudet i matvaruhyllorna, för butikerna säljer det som ”vi vill ha”. Om ingen köpte kött från Brasilien eller halvfabrikat med fler e-ämnen än ingredienser, skulle de heller inte finnas där.
Visst är det lätt att gå efter prislapparna, det faller jag också för ibland, men det borde ringa en liten varningsklocka om exempelvis fläskfilén kostar 39:90 kronor kilot. Den grisen har ju inte direkt fått gå på spa.
Jag är säker på att kroppen mår bäst av rena och äkta matvaror, vilket jag också har märkt sedan jag la om min kost. Efter att jag valde bort livsmedel som innehöll ingredienser bestående av siffror och andra märkliga saker, så gick jag inte bara ner i vikt, utan blev även friskare.
Det allra bästa hade ju varit om alla flyttade ut på landet och jagade, odlade sina egna grönsaker och färdades med häst och vagn. Även om jag hade tyckt att det vore mysigt (förutom jagandet), i alla fall i några månader, så är det knappast en fungerande lösning i dagens moderna samhälle. Det gäller helt enkelt att göra val som fungerar i vår vardag. Om alla gör något så kommer det att göra stor skillnad i slutändan.
Jag säger som min idol Michael Jackson skulle ha sagt. Om man vill göra skillnad här i världen måste man börja med The Man In The Mirror.
