Man får hjärt- och kärlsjukdomar på grund av för högt kolesterol
Det här är olyckligtvis en av de största missuppfattningarna i dagens fettskrämda samhälle. På grund av detta antagande ser kostråden ut som de gör idag, där fettet blivit den stora boven istället för sockret.
Till att börja med är kolesterol ett livsnödvändigt ämne som finns i alla våra celler. Det behövs också för att tillverka hormoner och skyddar oss mot inflammationer. Kroppen strävar alltid efter balans och den totala mängden av kolesterol är därför inte särskilt intressant. Det viktigaste är att ta reda på fördelningen av de olika blodfetterna.
Kort beskrivet så finns det VLDL-, LDL- och HDL-kolesterol som alla har olika funktioner. HDL brukar man kalla för det goda kolesterolet. LDL kallas lite orättvist för det onda kolesterolet, det är nämligen bara en viss sorts LDL som orsakar problem, nämligen oxiderat LDL. Det är mycket mindre i storlek än både vanligt LDL och HDL samtidigt som det är taggigare, vilket gör att de lättare fastnar i våra kärl och skapar inflammationer som i sin tur leder till förkalkning.
Eftersom den elaka oxiderade varianten av LDL är minst i storlek och det goda HDL-kolesterolet är mycket större blir det gamla tänket där man mäter totalkolesterolet helt missvisande.
Det mest intressanta av alla kolesterolvärden som man mäter är något som heter APO-kvot. Den visar förhållanden mellan de olika sorterna. Ett hälsosamt värde bör ligga under 0,9 för män och 0,8 för kvinnor.
Faktum är att med lågkolhydratkost utan transfett, margariner och stora intag av omega-6 minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Totalkolesterolet kan dock gå upp men balansen blir bättre med ett högt HDL och den snälla och ”fluffiga” varianten av LDL. Kolhydratrik mat däremot skapar oxidationer i kroppen vilket triggar de små elaka LDL som lätt fastnar.
Läs gärna Ann Fernholms bok ”Ett sötare blod” och Uffe Ravnskovs bok ”Fett och kolesterol är hälsosamt! – Om gamla och nya kolesterolmyter” för att få en bredare kunskap angående kolesterol.
Hjärnan fungerar inte utan kolhydrater
Vore detta sant så skulle eskimåerna varit utdöda för länge sedan och vi skulle gått runt som hjärndöda zombies under vintern då det varken växter frukt eller grönsaker här naturligt. Som tur är så behöver man i praktiken inte äta en enda kolhydrat. Sant är dock att hjärnan förbränner ungefär 120 gram glukos om dagen – om man äter kolhydrater. Annars behöver den enbart 20 gram. Detta kan vår lever enkelt tillverka på egen hand av glycerol, aminosyror eller mjölksyra. Resten av energin får den av ketoner som levern tillverkat av fettsyror.
Men att nolla kolhydraterna är extremt svårt och innebär att man inte kan äta några grönsaker eller mejeriprodukter (förutom smör). Detta rekommenderar jag inte då man går miste om massvis med näringsämnen – och njutning också för den delen. Om man av någon anledning måste nolla kolhydraterna så behöver man äta kosttillskott för att minska risken för näringsbrister.
Man blir trögtänkt utan kolhydrater
Om det stämde så borde väl rimligtvis inte Mattias Ribbing som är trefaldig svensk mästare i minne äta strikt lågkolhydratkost, speciellt inte i samband med tävling?
Man behöver kolhydrater för att kunna träna och bygga muskler
Om du ska springa marathon eller spela en viktig fotbollsmatch så kan ett tillskott av glutenfria kolhydrater vara nödvändigt då det fyller sitt syfte som raketbränsle i musklerna. Men om du tränar på en normal nivå klarar sig de flesta utmärkt på lågkolhydratkost och upplever snarare bättre uthållighet än vid sockerdrift. Om du känner att du behöver extra kolhydrater vid ett hårt träningspass räcker det oftast med en halv banan eller lite extra yoghurt med bär några timmar före passet.
Läs gärna Jonas Bergqvists böcker om du vill optimera din träning tillsammans med lågkolhydratkost.
Man äter bara smör och bacon
Den myten hoppas jag slås sönder i sina beståndsdelar efter att du läst och lagat mina recept.
